Kokain lovar kontroll  men DEN TOG över allt

Peter Eriksson

När jag ser tillbaka på mitt eget missbruk är det lätt att förstå varför kokain lockade. Jag levde ett fartfyllt liv med jobb, relationer, prestationer och krav. Jag ville alltid orka lite mer, prestera lite bättre, hålla ihop fasaden. Alkohol hjälpte mig att varva ner, men det gjorde mig också trött och seg. Jag minns där och då när jag blev presenterad för kokainet, det blev en “lösning”.

Plötsligt kunde jag dricka mer utan att bli helt utslagen. Jag kunde reglera alkoholen med kokain. Den mixen gjorde att jag orkade längre, pratade mer, fick ett självförtroende som kändes oövervinnerligt. Det var som att jag hittat bränslet jag saknat.

Jag minns tydligt hur det kändes i början. Kokainet gjorde att jag kunde styra tempot på fyllan. Jag behövde inte bli lika däckad av alkoholen, utan kunde hålla mig uppe längre. Plötsligt blev jag mer social, självsäker och rolig, åtminstone i mitt eget huvud. Jag orkade mer, både på jobbet och på nätterna. Jag kunde partaja längre, köra sena kvällar och ändå känna mig alert.

Det känns som om jag hade hittat en genväg, ett sätt att maxa livet utan att behöva betala priset direkt. 

Konsekvenserna som kom

Men det gick snabbt utför. Det som först kändes som en vinst, blev snart en förlust på alla fronter. Sömnen försvann nästan helt. Kroppen gick på högvarv, hjärnan slutade återhämta sig och jag började leva i ett konstant överläge som till slut blev ett underläge.

Ångesten tog över mer och mer. Dagarna efter var fyllda av rastlöshet, oro och skuld. Jag kände att det det inte fanns någon ro längre, bara en jagande känsla av att behöva mer för att dämpa fallet.

Jag minns när paranoian smög sig på. Jag började tvivla på människor runt mig, på relationer och till och med på mig själv. Till slut visste jag inte vad som var verklighet och vad som bara var mitt eget huvud.

Mina relationerna? De sprack. Jag blev fullständigt självupptagen, irriterad och distanserad. Till slut stod jag ensam. Ekonomin gick åt samma håll. Kokain är dyrt, och mängden bara ökade. Pengarna rann mellan fingrarna samtidigt som jag  kände att livet ramlade mer och mer isär.

När fasaden sprack

Det tog lång tid för mig att inse att kokain inte gav mig kontroll, utan tog ifrån mig allt som var viktigt. Jag försökte hålla ihop bilden av att jag klarade jobbet, relationerna, vardagen  men på insidan rasade det och var fullständig kaos.

Idag har jag varit nykter i över sju år. Jag vet hur lätt det är att hamna där, att lura sig själv, att tänka “jag har kontroll” och jag vet vad som krävs för att börja bygga ett nytt liv.

Kokain lovar kontroll  men i slutändan äger det dig.